Sökresultat:
587 Uppsatser om Omgivande miljöer - Sida 1 av 40
Framtagning av finansiella och icke finansiella prestationsm?tt f?r milj?m?ssig h?llbarhet
Bakgrund och problemdiskussion: Intressenter st?ller h?ga krav p? f?retag g?llande
milj?m?ssig h?llbarhet, vilket f?retag beh?ver anpassa sig till. F?retag samlar in information
f?r h?llbarhetsrapporter och samma information kan anv?ndas f?r interna milj?m?ssiga
prestationsm?tt. D?remot beh?ver f?retag anpassa m?tten f?r att de ska se milj?p?verkan p?
detaljniv? f?r prestationsutveckling.
Motst?nd och subjektskapande p? kvinnof?ngelset ?Stampen? under tidsperioderna 1885?1895 och 1896?1909
Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.
N?R REGELF?LJARNA BRYTER MOT REGLERNA En processp?rande studie om orsakerna till Sveriges bristande praktiska efterlevnad av EU:s avloppsdirektiv
Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.
Dammen i Slottsskogen. F?rekomst och f?ruts?ttningar samt ?tg?rdsf?rslag f?r att gynna groddjur i framtida naturv?rdsarbete.
Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt
hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar.
Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana
parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie
unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga
artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till
Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete.
Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre
vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig
groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma
ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.
Den digitala arbetsterapeuten En kvalitativ studie
Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns
begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten.
Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer
utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till
en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.
Jag ser dig och finns h?r f?r dig.
Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare
arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en
kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och
strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna
ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de
hanterar sv?righeter och utmaningar.
V?gen mot h?llbarhet: En f?ltstudie om allemansr?tten, milj?m?ssig - och social h?llbarhet vid Kungsledens norra signaturled.
Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.
SVIKTANDE ST?D TILL MILJ?POLITIK En kvantitativ studie kring politisk orientering och st?d till milj?politik i Sverige under kristider
Climate change is a major political challenge, and the public opinion can play a big role in
addressing it. It?s therefore relevant to examine which factors influence individuals? support
towards environmental policy. Previous research indicates that this can be understood from
political orientation (Jagers m.fl 2018, s. 86-7).
ESG-rapportering inom svensk bilmarknad. Analys av hur f?retag p? bilmarknaden presenterar ESG-information
Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka
h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som
innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning
samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar
h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information.
H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som
bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.
En inkluderande milj? som bygger p? delaktighet och inflytande.
Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande.
Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet
anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets
verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och
tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar
personalens arbete med deltagande och inflytande.
DIN INSATS G?R SKILLNAD Legitimeringsanalys av kommuners kommunikation kring matavfall
Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.
N?r spr?ket styr. En kritisk diskursanalys av f?rvaltningsbeslut
Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med
hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n
milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb,
nominaliseringar och modala hj?lpverb.
Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas
ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs
ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik
maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig,
medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.
Vad hindrar god kommunikation p? operationssalen? - en strukturerad litteratur?versikt
Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I
operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika
utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste
faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.
Högskolan och det omgivande samhÀllet ? Den tredje uppgiftens komplexitet
AbstractI den svenska högskolelagen anges det att svenska lÀrosÀten ska samverka och informera om sin verksamhet. NÄgot som har kommit att kallas ?Den tredje uppgiften?. VÄr ambition med vÄr uppsats har varit att genom en kvantitativ och kvalitativ enkÀtundersökning se hur fyra lÀrosÀten i södra Sverige samverkar med det omgivande samhÀllet. De undersökta lÀrosÀtena Àr; Lunds Universitet, Malmö Högskola, VÀxjö Universitet och Högskolan Kristianstad.
KaraktÀrisering av solcellsmoduler : en fördjupning i solcellsteknik och metoder för karaktÀrisering
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, har nyligen investerat i en pulsande solsimulator fo?r ma?tning och karakta?risering av solcellsmoduler. I fo?ljande rapport har en ja?mfo?relse mellan ma?tresultaten fra?n den nya pulsande solsimulatorn och SP:s befintliga pulsande solsimulator genomfo?rts. Samtliga ma?tningar har genomfo?rts pa? fyra olika solcellsmoduler; tva? solcellsmoduler av typen CIS och tva? solcellsmoduler av typen kristallint kisel.